måndag, augusti 15
Vardagens kranka (och sköna) blekhet
Nu är jag tillbaka från min sejour i medeltiden. Tänk så bra medeltidsveckan ändå är.
Heja den.
Det är lite så att man önskar att den aldrig skulle ta slut, men då bleve det ju inte samma sak. Man kan ju inte ha roligt jämt...
Dessutom tror jag att man skulle tröttna på färsköl, kullersten och pinglor. Men inte på trull.
Nåväl, slut tog veckan i ett ångestrus, denna ynkliga veckas semester som jag försökte klämma ut det göttaste ur, innan jag skulle tillbaka (med viss bävan) för att sitta och göra min chefs jobb medan hon är på semester.
Stort och oöverskådligt och oändligt ångestladdat syntes mig det odefinierbara arbete jag ska utföra dessa kommande tre veckor (eller egentligen bara två när jag är själv). Jag kände mej så liten och otillräcklig, och sen när veckorna är slut väntar bara mer ovisshet och arbetslöshet.
Såhär 3/4-väg igenom första dagen kan jag ändå säga att allt ju verkar större och läskigare när man hispar kring det än det är i verkligheten.
Jag har redan förhandlat upp min lön med 35 kr/timmen (20 kr från det nya föreslagna) och vågat fråga om mitt företag kan tänkas behöva en sån som jag på riktigt. Det ska dom ta upp på sitt Viktiga Möte (tm) imorgon bitti.
Jag har skickat viktiga mail, ringt viktiga samtal och Tagit Tag i Saker. Tänk vad lätt det är att ta tag i saker egentligen.
Ja, herregud vad bra jag är, helt enkelt.
Du med.
Vägra vara ett offer!
Kram på er
Heja den.
Det är lite så att man önskar att den aldrig skulle ta slut, men då bleve det ju inte samma sak. Man kan ju inte ha roligt jämt...
Dessutom tror jag att man skulle tröttna på färsköl, kullersten och pinglor. Men inte på trull.
Nåväl, slut tog veckan i ett ångestrus, denna ynkliga veckas semester som jag försökte klämma ut det göttaste ur, innan jag skulle tillbaka (med viss bävan) för att sitta och göra min chefs jobb medan hon är på semester.
Stort och oöverskådligt och oändligt ångestladdat syntes mig det odefinierbara arbete jag ska utföra dessa kommande tre veckor (eller egentligen bara två när jag är själv). Jag kände mej så liten och otillräcklig, och sen när veckorna är slut väntar bara mer ovisshet och arbetslöshet.
Såhär 3/4-väg igenom första dagen kan jag ändå säga att allt ju verkar större och läskigare när man hispar kring det än det är i verkligheten.
Jag har redan förhandlat upp min lön med 35 kr/timmen (20 kr från det nya föreslagna) och vågat fråga om mitt företag kan tänkas behöva en sån som jag på riktigt. Det ska dom ta upp på sitt Viktiga Möte (tm) imorgon bitti.
Jag har skickat viktiga mail, ringt viktiga samtal och Tagit Tag i Saker. Tänk vad lätt det är att ta tag i saker egentligen.
Ja, herregud vad bra jag är, helt enkelt.
Du med.
Vägra vara ett offer!
Kram på er
# posted by Qaryn @ 2:03 em 
Comments:
<< Home
Jääh jag förstår vad du menar. Jag är också tillbaks från en veckas spritsemester i sagolandet. Precis som vanligt är jag på väg att falla ned i fysisk och psykisk ohälsa till följd av de senaste åtta dagarnas intensiva eskapism. För att bota mig ska jag och brorsan skriva en "avhandling" i journalistisk anda om de sociologiska aspekterna av fenomenet "veckan". tonvikten kommer att ligga på de olika grupperingar, fasta eller lösa, som finns där och deras interaktion med varandra, typ. samt hur alla vanliga sociala normer är som bortblåsta och ersatta av en baccanal anda som skulle imponera på en gammal grek.
Som vi helt enkelt brukade säga när jag var ung:
"Fästival!"
Medeltidsveckan är som allt det bästa av en musikfestival - fast man slipper ångesten över att riskera att missa bästa bandet och man MÅSTE inte sova i tält!
Skicka en kommentar
"Fästival!"
Medeltidsveckan är som allt det bästa av en musikfestival - fast man slipper ångesten över att riskera att missa bästa bandet och man MÅSTE inte sova i tält!
<< Home
